Ränta på skattekontot är en viktig del av det svenska skattesystemet som påverkar både privatpersoner och företag. Räntan beräknas dag för dag från det att ett underskott eller överskott uppstår på skattekontot.
Räntesatserna är kopplade till en basränta som följer det allmänna ränteläget i samhället, vilket innebär att räntorna kan förändras under årets gång beroende på ekonomiska förhållanden.
Olika typer av ränta på skattekontot
Det finns två huvudsakliga typer av ränta som kan uppstå på skattekontot: intäktsränta och kostnadsränta. Intäktsränta får du när du har ett överskott på ditt skattekonto. Denna ränta är skattefri och beräknas till 45 procent av basräntan, förutsatt att basräntan överstiger 1,25 procent. Om basräntan är 1,25 procent eller lägre blir intäktsräntan 0 procent, vilket innebär att du inte får någon ränta alls på ditt överskott.
Kostnadsränta uppstår däremot när du har ett underskott på skattekontot. Denna ränta är inte avdragsgill i deklarationen och kan variera beroende på situationen. Den låga kostnadsräntan motsvarar basräntan, medan den höga kostnadsräntan beräknas som basräntan plus 15 procentenheter. Den höga kostnadsräntan tillämpas i situationer där betalning inte har skett på förfallodagen eller när Skatteverket har skickat ut betalningskrav.
Basräntans utveckling och aktuella nivåer
Basräntan har genomgått flera förändringar under de senaste åren. Före november 2022 låg basräntan på 1,25 procent, men har därefter höjts vid flera tillfällen i takt med att Riksbanken höjt styrräntan. Från och med augusti 2023 är basräntan 5 procent, vilket resulterar i en låg kostnadsränta på 5 procent och en hög kostnadsränta på hela 20 procent.
Med den nuvarande basräntan på 5 procent beräknas intäktsräntan till 2,25 procent (45 procent av basräntan). Detta innebär att om du har ett överskott på skattekontot får du en ränta på 2,25 procent, vilket är skattefritt. Samtidigt innebär det att underskott på skattekontot kan bli kostsamma med en ränta på antingen 5 eller 20 procent beroende på omständigheterna.
Regler för kvarskatt och ränteberäkning
För kvarskatt finns särskilda regler för när ränteberäkningen påbörjas. Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor börjar kostnadsränta beräknas från och med den 13 februari för privatpersoner och företag som har kalenderår som räkenskapsår. För belopp under 30 000 kronor gäller däremot att de är räntefria fram till den 3 maj.
Detta innebär att det kan vara fördelaktigt att hålla sin kvarskatt under 30 000 kronor för att undvika ränta under en längre period. Om du inser att din slutliga skatt kommer att bli högre än din preliminära skatt kan du göra en fyllnadsinbetalning senast den 12 februari för att undvika kostnadsränta på belopp över 30 000 kronor.
Strategier för att hantera ränta på skattekontot
För att undvika onödiga kostnader i form av ränta på skattekontot finns flera strategier att tillämpa. En viktig åtgärd är att regelbundet se över din preliminärskatt för att säkerställa att den motsvarar din förväntade slutliga skatt. Om du förväntar dig en högre slutlig skatt kan du ansöka om ändrad preliminärskatt hos Skatteverket.
Fyllnadsbetalningar är ett annat verktyg för att undvika kostnadsränta. Genom att göra en fyllnadsbetalning i god tid innan ränteberäkningen börjar kan du minska eller helt undvika kostnadsränta. För privatpersoner och företag med kalenderår som räkenskapsår bör fyllnadsbetalningar göras senast den 12 februari för belopp över 30 000 kronor och senast den 2 maj för mindre belopp.
Det är också viktigt att vara uppmärksam på förfallodagar för skatter och avgifter för att undvika den höga kostnadsräntan på 20 procent. Genom att betala i tid och hålla koll på ditt skattekonto kan du minimera räntekostnaderna och hantera din skattesituation på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt.
