Det genomsnittliga pensionskapitalet vid 50 års ålder varierar kraftigt mellan olika grupper i Sverige. För kvinnor ligger medianbeloppet för inkomstpensionen vid denna ålder på cirka 1 055 000 kronor, medan män i samma ålder har ett medianbelopp på omkring 1 740 000 kronor.
Denna skillnad speglar de löneskillnader och arbetsförhållanden som existerar på arbetsmarknaden.
Skillnader i pensionskapital mellan könen
Den allmänna pensionen i Sverige ligger i genomsnitt på 15 600 kronor per månad före skatt. Här finns en tydlig skillnad mellan könen där män i genomsnitt har en pension på 16 700 kronor medan kvinnor har 14 500 kronor. Detta motsvarar en skillnad på cirka 15 procent. Orsakerna till denna skillnad är flera, men grundar sig främst i löneskillnader under arbetslivet samt att kvinnor oftare arbetar deltid eller tar längre föräldraledighet.
Statistik från Pensionsmyndigheten visar att skillnaden i pensionskapital vid 50 års ålder är ännu större när man tittar på inkomstpensionen. Där har män ett medianbelopp som är nästan 65 procent högre än kvinnors. Denna skillnad förstärks ytterligare när man räknar in tjänstepension och privat pensionssparande.
Pensionssystemets uppbyggnad
Det svenska pensionssystemet består av flera delar som tillsammans bildar det totala pensionskapitalet. Inkomstpensionen utgör den största delen av den allmänna pensionen och baseras på 16 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Premiepensionen, som är den andra delen av den allmänna pensionen, baseras på 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten.
Utöver den allmänna pensionen tillkommer tjänstepensionen som varierar beroende på arbetsgivare och kollektivavtal. Vanligtvis avsätts mellan 4,5 och 6 procent av bruttolönen upp till ett visst inkomsttak. För många blir tjänstepensionen en betydande del av det totala pensionskapitalet, särskilt för personer med högre inkomster där den allmänna pensionen inte täcker hela inkomstbortfallet.
Faktorer som påverkar pensionskapitalet
Flera faktorer påverkar hur stort pensionskapital en person har vid 50 års ålder. Lönenivån är naturligtvis avgörande, men även arbetstid, sjukperioder och föräldraledighet spelar in. Personer som arbetat heltid sedan ung ålder har generellt ett högre pensionskapital än de som börjat arbeta senare eller haft perioder av deltidsarbete.
Även val av fonder för premiepensionen kan påverka kapitalet. De som aktivt förvaltat sin premiepension och gjort gynnsamma fondval kan ha ett betydligt högre kapital än de som låtit pengarna stå i förvalsalternativet. Dock visar studier att skillnaden mellan aktiva och passiva sparare inte alltid är så stor som man kan tro.
Strategier för att öka pensionskapitalet
För den som vid 50 års ålder upptäcker att pensionskapitalet är lägre än genomsnittet finns flera strategier för att förbättra situationen. Ett alternativ är att öka sitt privata pensionssparande, antingen genom traditionellt pensionssparande eller genom andra sparformer som ISK (Investeringssparkonto).
Att se över sina tjänstepensionsval kan också ge effekt. Många har möjlighet att göra egna val inom tjänstepensionen, både vad gäller risknivå och förvaltare. För personer med 15-20 år kvar till pension kan en något högre risknivå vara fördelaktig för att öka avkastningen. Det är också viktigt att kontrollera avgifterna, då även små skillnader i avgift kan ge stora effekter på lång sikt.
En annan strategi är att planera för att arbeta några år längre. Varje år extra i arbetslivet ger både nya pensionsinbetalningar och gör att det befintliga kapitalet kan växa ytterligare innan det börjar tas ut.
